Vi vill att vår frivilliga undervisning ska utgöra ett komplement till den ordinarie skolan och ge barnen något som de inte får tillräckligt av där. Genom vår handledning har vi ofta möjlighet att se och bekräfta nya och annorlunda sidor hos dem. Vår ambition är att hjälpa barnen att hitta den tråd som gör att de själva kan väva den väv av drömmar som många av dem bär på.

Kulturskolan vill vara den plats där barns och ungdomars konstnärliga utveckling och mognad får fortgå ostört och utan alltför mycket skolmässiga förväntningar. Mycket i vår verksamhet är inriktat mot meningsskapande aktiviteter där respekt och förståelse för varandras olikheter utgör hörnpelare, samtidigt som barnens och ungdomarnas egna känslomässiga upplevelser ligger till grund för undervisningen.

Vi tror precis som de gamla grekerna för att uppnå harmoni i livet måste det finnas en balans mellan det sanna, det sköna och det rätta (vetenskap, estetik och moral). Denna kunskap om livet har försvunnit ut ur en stor del av samhället idag men utgör en grund för vår förståelse av vårt uppdrag. Vi jobbar alltså för att den konstnärliga kunskapstraditionen - estetiken och upplevelsen av att leva - ska få ett större utrymme i barnens liv.

Upplevelsen och frågan om mening, som är djupt kopplad till vårt känslomässiga och subjektiva liv, är något som vår logiska och effektiva syn på livet har haft svårt att hantera. Vetenskapens, i många stycken, hälsosamt objektiva inställning till världen är dessvärre ett alltför trubbigt instrument när det kommer till att hjälpa ett barn att göra sig hemmastatt i världen. Ett barns mognad och utveckling är aldrig ett objektivt förlopp utan gror i den subjektiva upplevelsen, något som vi på kulturskolan har god förståelse för.

Barn/ungdomar har en enorm kreativ begåvning men vi vuxna måste se till att skapa den jordmån som gör att de får behålla och utveckla denna förmåga