Kulturskola 2030
SMoK och SKL har gemensamt tagit fram en projektplan.
Projektplan - Kulturskola 2030
Projektets mål
Genom projektet Kulturskola 2030 vill SKL och SMoK formulera vilken roll musik- och kulturskolan – landets största barn- och ungdomskultursatsning – kommer att ha år 2030. Syftet med projektet är att synliggöra på vilket sätt en offentligt finansierad pedagogisk kulturverksamhet bör vara utformad, innehållsmässigt och organisatoriskt, för att möta barns och ungdomars kulturutövande.
Önskat resultat av projektet
• att projektet har satt fokus på förändringsarbete inom musik- och kulturskolorna
• att projektet har ökat kunskapen om musik- och kulturskolans roll i framtidens samhälle
• att projektets har ökat kunskapen om hur samverkan mellan musik- och kulturskolan och andra kommunala verksamheter, kulturinstitutioner och föreningsliv kan organiseras
• att modeller för kvalitativ uppföljning och utvärdering har spridits till landets musik- och kulturskolor
• att projektet har tydliggjort vilka lärar- och andra kompetenser som krävs för att klara av framtida utmaningar
• att ett ökat politiskt engagemang finns på lokal, regional och nationell nivå som tydliggör musik- och kulturskolans roll i ett kultur- och utbildningspolitiskt sammanhang.
Samverkans- och referensgrupp för projektet
Projektet leds av SKL – Sveriges Kommuner och Landsting – och SMoK – Sveriges Musik- och Kulturskoleråd – som gemensamma projektägare. En samverkansgrupp med projektägarna, Kulturrådet och Ungdomsstyrelsen har skapats. SKLs kultur- och fritidsberedning verkar som referensgrupp för projektet.
Projektupplägg
Projektet startar våren 2012 och avslutas våren 2015.
Musik- och kulturskolorna har en mångfasetterad verksamhet. Tre olika undersökningsområden står i fokus för projektet:
• Musik- och kulturskolan som en verksamhet på barns och ungdomars fritid
• Musik- och kulturskolans samverkan med för-, grund-, sär- och gymnasieskolan
• Musik- och kulturskolans samverkan med det professionella kulturlivet
Projektet ska också undersöka olika modeller för kvantitativ och kvalitativ uppföljning och utvärdering. Det ska ses som ett genomgående perspektiv i de tre olika områden som anges ovan. Projektet ska också initiera olika forskningsprojekt från högskolor/universitet/myndigheter som kan bidra med att stärka kunskapen om området.
Projektet bedrivs i olika delprojekt och med olika finansiärer men har en och samma struktur. I ett första skede sker en beskrivning av musik- och kulturskolan och de tre fokusområdena och av de metoder som finns för uppföljning och analys. I ett andra skede fokuserar projektet på utvecklingsarbete och beskriver olika konkreta exempel. Erfarenheter presenteras via tre skrifter, en per område. Det tredje steget är analys och arbete med att dra slutsatser inför framtiden, Kulturskola 2030.
Projektet har också som mål att ta fram förslag för hur ett Nationellt kunskapscentrum för musik- och kulturskolan kan organiseras.
Genomgående för projektet är att det drivs som ett öppet och transparent arbete i dialog med alla berörda parter; barn och ungdomar, föräldrar, civilsamhället, det professionella kulturlivet, lärare och chefer på kulturskolan, tjänstemän och politiker. Detta sker genom seminarier och konferenser, inom SKL och SMoK, i och på SMoKs och SKLs tidskrifter och hemsidor.
SKL och SMoK
SMoK söker fram till 11 maj projektledare för detta projekt. Upplysningar kan fås genom Håkan Sandh.
För kontakt med SMoK, Håkan Sandh hakan.sandh@smok.se 0708- 317498
SKLs tjänst som kontaktperson är fn vakant.