Hvem er et talent? Vi diskuterer at begrepet talent kan deles opp i flere elementer, la oss for ordens skyld si tre: Det fysiske talent (koordinasjon osv), det musikalske talent (flott foredrag, utstråling) og øvetalentet (som har evne til å jobbe selvstendig og målrettet).
Det som kjennetegner et talent er disse egenskapene: vilje, disiplin til å arbeide selv når det butter litt imot, evne - motorisk og musikalsk, indre motivasjon "drive". Være "modig" nok til å være litt annerledes enn alle andre i klassen.
En person som har lättare för att utvecklas inom sitt område än andra i samma situation och åldersgrupp.
Hos en talang kommer motivationen inifrån och inte utifrån, som leder till ett brinnande intresse. Det leder till att dem fortsätter att utöva sin konstform när dem kommer hem.
En tanke som slog oss i dag när vi lyssnade på Frida och Grigory är att dessa talangerna inte inser att dem är talanger. Dem har en naturlig inre drivkraft.
Indre drive, naturlig fallenhet, utvise stor interresse, istand til å kreere selv, interresse for å utvikle seg, evne til å fokusere, evne til å forstå nodvendigheten av trening, genuin öveinterresse eller evne.

Värdegrund

Talangen äger sig själv. Det får inte bli ett tvång att förvalta en talang. Kulturskolen er til for eleven. Eleven er ikke til for kulturskolen.-Dette må være hovedfokus.
Kulturskolen må legge til rette for at talentet kan vokse.
Eleven må selv få bestemme om den vil være med, -er eleven med gir det positive bieffekter til kulturskolen selv om eleven er i sentrum.

Utan spets ingen bredd! Spetsen får dock inte bli ett självändamål. Talangutvecklingen skall vara en inkluderande aktivitet för att det är ett extra tilbud och fordjupningsfag, for de som har talent til å utvikle talentet Unga talanger är på ett sätt en exkluderande verksamhet, men det är inkluderande hållning att alla tre spåren är gott utvecklade.

Det måste finnas både ett kollektivt och ett personligt fokus inom en kulturskola. Kollektivt fokus ger personlig utveckling, men den personliga utvecklingen måste få ta plats.

Alla elever har ett ansvar för att fungera tillsammans socialt. Både talanger och alla andra. Talangerna är ändå förebilder för övriga elever. Det är därför viktigt att de deltar i ensembler, körer och teatergrupper mm. Ja, till att på något sätt delta i ensembleverksamheten, men med individuell anpassning.
Inte kräva att de tar särskilt ansvar men ansvar.
Förhoppningen är att uppgifterna kan vara så utmanande och stärka talangen (se vinsten) så personen ifråga inte vill låta bli! Svår balansgång mellan verksamhet och individ.

Det er ingen forutsetning for et talent å kunne samarbeide med andre, men i vårt samfunn er vi jo sånn innstilte at vi vil si at det er en fordel. Ved å samarbeide kan man hente mye lærdom fra andre og dermed utvikle sitt talent i riktig retning - lære av andres feil. Men som sagt, det er ingen forutsetning. Hva med de som har autistiske tendenser?

Utgångsläget

Så här ser det ut idag. En kort sammanfattning av situationen inom talangutvecklingen inom de tre länderna.

Kommunen och staten har ett ansvar för talangutveckling. I Sverige dåligt. Inget uppdrag. Ingen kedja. Också län har ett ansvar? (Fra vidaregående skole) Förädrarnas och det egna ansvaret?? Kulturskolan har ansvar för att hitta talangen/tillvarata och utveckla den.
Alla har ett gemensamt ansvar för att tillgängligöra, synliggöra möjligheter. Målgruppen är begränsad och tas inte tillvara fullt ut.
(Citat från grupparbeten som skall bakas in i andra texter eller tas bort senare...)

SVERIGE
På lokal nivå arbetar många kulturskolor, säkerligen de flesta även om statistik saknas, med lokala varianter av "särskild kurs", "fördjupningskurs" eller "högskoleförberedande kurs". Namnen är många. I de flesta fall handlar det om musik, i några fall om dans, något enstaka fall om teater. För elever i bildkonst har vi ingen kännedom om ifall liknande kurser finns etablerade. I musik och dans handlar det om en eller flera extra lektioner per vecka. I musik ofta kombinerat me den teorielektion. I några fall finns inträdesprov. I de flesta är det lärarna som tillfrågar elever som de tror kan utvecklas genom denna extra insats.

Ingen organiserad koppling finns till högskolor. Många elever går från kulturskola till folkhögskola men även där är kontakterna snarare individuella än organiserade på skolans nivå.

Eftersom den svenska musik- och kulturskolan saknar nationella styrdokument finns sådana inte heller på detta område.

NORGE
Fra tid for Talent (2008) s. 8-9

1. Hva er et talent?
   2.1 Drøfting og definisjon av et omdiskutert begrep
   Begrepet begavelse og begrepet talent defineres i Riksmålsordboken (1991) som henholdsvis ”medfødte anlegg i en eller annen retning” og som ”medfødt begavelse”. Begge definisjonene viser altså til noe ”medfødt” som grunnlag for talent og begavelse. Med det menes sannsynligvis at det ligger arveanlegg bak talentet og begavelsen, selv om ”medfødt” også omfatter den utviklingen og påvirkningen som skjer i fosterstadiet og under fødsel. Tilsvarende definisjoner finnes også i Bokmålordboka(1994) og i Aschehoug og Gyldendals Store Norske ordbok (2005).

Disse definisjonene har begge sin forankring i én av flere typer forklaringer som gjennom århundrer har konkurrert om oppmerksomheten når man har gitt seg i kast med åskulle forklare hvorfor enkelte personer kan prestere noe som ligger langt over det andre kan makte. Det er en, historisk sett, svært gammel oppfatning at enkelte mennesker har fått noe som andre ikke har fått. I tidlig gresk kultur var det gudene som ga spesielle evner til menneskene, og i den kristne religionen har vi lignelsen om talentene som er gitt oss av Gud. (Harald Jørgensen i artikkelen ”Hvem er de musikalske ekspertene? Ekspertiseteori og musikalsk utvikling” 2001 ). Dette synet har i flere århundrer vært utfordret av de som mener at menneskene kan utvikles til hva som helst, bare de ytre, miljømessige forutsetningene er til stede. (jfr. for eksempel den såkalte ekspertiseteorien). Striden mellom arv og miljø lever i beste velgående den dag i dag. Åpenbart lever den gamle oppfatningen av hva det vil si å være et talent parallelt med nyere teorier, som går langt i å betone miljøets betydning fremfor arvens betydning. Frieda Painter, som i en årrekke har forsket på begavede barn, avgrenser i boken Hvem er de begavede? Definisjoner, identifisering, og ivaretakelse (1980) begrepet
talent på følgende vis: ”hvor en eksepsjonell evne demonstreres gjennom fremføringer innen en eller annen form for musikk, dans, etc.” og at talenter, enten
de viser seg innen musikk, drama, dans eller sport erfarer en indre trang til å uttrykke seg selv gjennom en streben mot fortreffelighet innenfor sitt spesielle felt.
Talentet skiller seg videre fra andre kompetente og oppvakte barn og unge ved sin evne til og motivasjon for å tilegne seg en høy grad av ferdighet – en ferdighet som i all hovedsak kommer som et resultat av et konstant arbeid med det valgte medium.

Allerede i 1988 ble det i Norge, etter et initiativ fra Norsk Musikkskoleråd, nedsatt et utvalg for å utrede tiltak for barn med spesielle forutsetninger for musikkutøvelse. Til grunn for dette utvalgets drøftinger lå det følgende forutsetninger, som fortsatt har gyldighet:

Tid for talent – Talentutvikling i musikk - 05.09.08 side 8
- Det finnes noen barn og unge som har bedre forutsetninger enn andre for
musikkutøvelse.
- Disse elevene har særlige undervisningsbehov.
- Det er vesentlig å begynne tidlig med målrettet og systematisk arbeid, hvis
man skal kunne utvikle seg som musikkutøver til høyt kunstnerisk nivå.
- Det å gi et spesielt tilrettelagt undervisningstilbud for musikktalenter må ikke
sees som en erstatning for eller en motsetning til oppbygning av en musikkundervisning
for alle.
- Det å gi musikktalenter et tilrettelagt undervisningstilbud må ikke føre til
talentjakt og en tidlig og sterk spesialisering og styring i retning av musikkutøvelse.
- Det er et samfunnsansvar å ivareta de spesielle undervisningsbehov musikktalentene har.

I denne utredningen har vi valgt en definisjon av begrepet talent i musikk som åpner for både arvelige og miljømessige forutsetninger:
”Et talent er en elev med spesielle forutsetninger og motivasjon for å arbeide med musikk”.

Selv om begrepet kan romme både arvelige og miljømessige forutsetninger, er det de miljømessige faktorene det er aktuelt å gjøre noe med.

Hinder för utveckling av verksamhet med unga talanger

Den största utmaningen är elevernas tid. Det är viktigt att tydliggöra att man tar tillvara på talangerna inför lärare, ledare, politiker, föräldrar och skolor. En stor fråga som inte ärlöst är Vem skall betala räkningen? Föräldrarna? Kommunen? Talangutveckling är dyrt och på sikt måste det finnas en ny musikskolestruktur.
Kanske saknas också en gemesam värdegrund kring dessa elever inom kulturskolorna?

Rekrytering

Vid vilken ålder bör särskilda kurser erbjudas?
Då eleven är mottaglig för upplägget- individuell bedömning
Det är aldrig för tidigt och inte heller för sent!
Men skal man sette en nedre alder kan kanskje 8 år være et bra sted å starte.
Ekstratilbud for dem som er interessert i ung alder kan begynne tidlig som gruppe, men hvis man skal plukke ut én fra en naturlig gruppe - kanskje 11-12?
Veldig personavhengig utfra modenhetsgrad både sosialt og musikalsk.
Kommer også an på typen talenttilbud, om det er bare utvidet individuell spilletime, eller en gruppe...
Svårt att sätta en ålder, det handlar om mognad. Varierar från person till person.

Undervisningsformer

Uppdrag, ansvar, tidig start med professionell pedagogik. Fördjupningslinje i kulturskolan. Förebilder. Gemenskap med likasinnade.
Uppmuntran från pedagoger. Informera och få med sig politiker.
Rörlighet mellan kulturskolor och lärare. Lär av varandras erfarenheter.
Anpassa verksamheten bättre efter detta behovet.
Se till att rätt pedagoger ges förutsättningar för undervisningen
Legge ende bedre tillrette for at de som har ambisjoner/talent kan få utvikle sig!

Pink: være solist, sceneopptreden, møte idoler, eierskap, fortolkning
Isblå: øve på etyder, teknikk, enetimer, solostoff, talentskole
Rød: jobbe med grupper av likesinnede, ensembler
Mørkeblå: mer hetrogene grupper på tvers av alder og nivå. Lete etter talenter i grupper som ikke nødvendigvis melder seg på en musikk/kulturskole

Vi kan starta med en helt vanlig lektion (elev-lärare), gå vidare genom att sammanställa "talang-grupper" som tex i ensembleform utvecklas tillsammans.
Gruppundervisning är en överlägsen undervisningsform oavsett färg eller ämne: förebildande inom gruppen, gemensam utveckling och upptäckande.
Kammarmusik som undervisningsform, storband, band, stråkorkester dvs ensemblespel i alla dess former.
Masterclass
Möta/uppträda inför olika sorters publik och på olika scener.
Digital teknik - använda sig av musikprogram, tutorials och så vidare

Pink:Det er viktig at et virkelig talent som har en framtid som solist får övelse i sceneopptreaden, publikumskontakt osv.og får möte store solister.
Isblå: Elevene må ha mye tid med individuell undervisning, og masterklasser osv.
Mörkeblå: Ensembler, kammermusikk, orkester
Rödt: Elevene skaper egne ensembler som vi coacher

Rosa: man vara en ambulerande fritidsgård med ständig jour. Eleverna styr och söker den lärare de vill ha i stunden. Frågan är hur eleverna ska veta att de vill ha den kunskapen de inte visste fanns?
Isblå: Smörgåsbordsprincip: idag erbjuder Kulturskolan de här föreläsningarna/masterclass och eleverna får välja den kurs som passar dem just nu för nå sin utveckling. Hur går det med dem som inte orkar göra aktiva val?
Röd: Kulturskolan anmäler man sig till för livet, efter tre år får de röda strumpor, efter fem röd scarfs och vid 10år får de den röda ringen. Man är del i en gemenskap och spelar tillsammans och älskar att vara tillsammans. Alla vill vara med! Men vad händer med dem som inte får vara med?
Blå: Alla lär sig i samma ordning, ingen utmanas. Vi har stora orkestrar och grupper och alla ska få vara med. Men frågan är fångar vi upp våra talanger/de som passar i den stora massan m.m.?

Lärarutbildningen

Målsättningar inför framtiden

Kommunerna, länen/fylke och staten bör samverka – en kulturskole for alle
Bättre samordning mellan kommuner. Gemensamma MasterClass, Coaching.

Vi måste bli bättre på att trigga deras intresse, med ex en "bryt-vecka".
Det kan vara ett problem att bygga upp ett socialt nätverk då vissa konstformer kan kännas väldigt ensamma, i ex. ett fotbollslag, betyder det sociala väldigt mycket. Det gör att eleverna kommer för man bygger en "laganda" och vill ta ansvar för sina kompisar.

En kombination. En elev som "vill" behöver få mer tid så talangen kan utvecklas. Prioriteringar hos eleven och föräldrar - hur mycket orkar och klarar eleven av?
Vi behöver våga och få lov till att vara flexibla med vår pedagogtid, kanske eleven ges möjligheter att träffa fler pedagoger.

I Sverige och till viss del i Norge finns små eller inga möjligheter alls att ta hand om talangen. Därför tappar vi dom ofta på vägen till andra instanser och plattformar. Eller helt.

Att det är väldigt viktigt med föräldrarnas engagemang och uppbackning.

Det är viktigt för talanger att få möta andra och känna glädje tillsammans över och genom sin konstart. Ta med eleverna till professionella utövare; genom konserter, föreställningar, workshops, masterclasses osv. Att som pedagog inte vara rädd för att låta sina elever möta andra pedagoger!
Det är viktigt att behålla glädjen och lusten, det finns en fara att omvandla det som eleven vill och önskar till måsten och tvång.

Lærernes arbeidsmiljø må også tilrettelegges så vi har overskudd til å skape slike møteplasser for våre elever. Vi må ha et godt sosialt miljø, ha tid til å samarbeide og planlegge sammen. Uformelle sosiale møteplasser for lærerne er utrolig viktig!

Publicerad av Håkan Sandh i kategorin Unga talanger

2010-10-31 19:55