Värdegrund

Är det kulturskolornas uppgift att inkludera alla? Ja om efterfrågan finns. Varför sätta gränser och kalla det för något…? En värld vi skall samsas om. Kultur är ett gemensamt språk! Dela inte in i Vi och dom! Kulturskolan kan vara ett verktyg för integration, men det är ett politisk beslut vem man är till för….
Det är inte integrerande att skapa särskilt anpassat utbud en viss grupp elever! Barn från andra kulturer har stort utbyte av existerande utbud. Samtidigt kan nytt utbud med inslag från andra kulturer vara attraktivt för alla barn- inte bara de från den kulturen.

Det borde inte behövas ett uppdrag för att kulturskolorna skall arbeta med ALLA. Helst skulle vi inte behöva ha ett uppdrag men vi behöver ett särskilt uppdrag för att sätta fokus på frågan. Det behövs ett särskilt uppdrag, med målet att det ska bli ett naturligt inslag i undervisningen. Alla lärare bör få löpande fortbildning i andra kulturers musik och lära sig kombinera olika uttryck, crossover.Man må se kulturelt mangfold ut fra flere perspektiver, ikke bare etnisitet.
F.eks: land/ by, økonomiske ulikheter, jenter/gutter Det burde være selvklart, men det trengs nok et oppdrag, dessverre.

Inte en förpliktelse att uppsöka alla grupper, utan att vara öppen för att inkludera alla. Det är omöjligt att ha undervisning i all världens olika instrument, ingen individuell anpassning utan erbjudande om deltagande i större grupper musik och dans. Kulturskolorna behöver få in extern kompetens, skapa mötesplatser kring det som händer lokalt och saknas på skolan….

Versamhet för större kulturell mångfald skall i så stor mån som möjligt integreras i den befintliga verksamheten. Det ska inte vara anpassat till en speciell grupp, utan allt ska vara öppet för alla. Det är viktigt att barnen får känna att alla är olika och att vi har respekt för varandras olikheter. Men barnet skall också få möjlighet att utvecklas efter egna behov och möjligheter. Gruppen skall få stärka individen. (Det kommer an på situasjonen. Generelt ser vi det som hensiktsmessig å blande grupper, slik at barn/ungdom får ta del i hverandres kulturer - som gir økt forståelse. I gitte situasjoner kan det være gunstig å ha en "ensartet" gruppe - der man f.eks. elles ville hatt behov for tolk,..... tycker en grupp) Ibland kan det vara bra att skapa speciella grupper för att senare slussa dem vidare in i ordinarie grupper.

Vi arbetar med personlig utveckling men önskar mer social utveckling. Det kan inte skiljas från vartannat. Hänger ihop. Genom det sociala växer personligheten och genom personligheten det sociala. Enskilda elever måste få satsa på sig själva samtidigt som man som pedagog måste kunna tänka på både personlig och social växt hos sina elever.

Kan det vara olika avgifter? Gratis för en viss grupp som annars inte nås? I princip bör alla betala lika men om det är den enda möjligheten att nå en viss grupp kan det vara befogat med olika avgifter. Det är bra att det är gratis för dem som annars inte har möjlighet att gå på kulturskolan. Däremot känns det konstigt att de "vanliga" prisskillnaderna är så olika mellan olika kommuner och länder. Tex. Göteborg: 200 SEK, Mölndal 895 SEK, Drammen 1850 NOK För att uppfylla barnkonventionen, som säger att alla barn har rätt till kultur, behöver vissa socioekonomiskt utsatta områden extra finansiellt stöd. Vi er i utgangspunktet ikke helt for at aktivitetene skal være helt gratis, men betalingen bør være så lav at alle kan ha råd. For familier med spesielt vanskelig økonomi, kan man finne sosiale løsninger. All undervisning bør være gratis for alle. Politikerne bør ta ansvar for dette. Vi skulle ville innføre et kultureltsosialbidrag!

Utgångsläget

Så här ser det ut idag. En kort sammanfattning av situationen inom kulturell mångfald i de tre länderna.

NORGE
Innenfor kulturelt mangfold er det mange innsatser på alle tre ”styringsnivåer”, stat, fylke og kommune, men ofte veldig liten sammenheng mellom innsatsene.

Med over 430 kulturskoler så er det vanskelig å beskrive dagens situasjon da mye av mangfoldsbehovet henger sammen med den enkelte kommunes behov for ulike tiltak. Det er forskjell på Oslo med over 500.000 innbyggere og Utsira med 216 innbyggere.

Den enkelte kulturskoles kompetanse innenfor området har vært i god utvikling de senere år, men vi ser at det ofte er andre faktorer enn kompetanse som hindrer utviklingen. Det kan være pris, organisering, lengde på tilbudet osv.

En nylig strategi er blitt overlevert kulturministeren, men mange savner kulturskolen i denne. Hva kan årsaken til det være?

SVERIGE
Det finns på flera kulturskolor intressanta lokala projekt. Ett av de mest kända är El Sistema i Hammarkullen som också presenterats inom KRUt. Det är ett projekt med många sammanfallande målsättningar - ett av målen är att öka engagemanget för musikundervisning i ett s.k miljonprogramsområde i Göteborg där en majoritet av invånarna har utländsk bakgrund.

I flera kommuner, exxempelvis Malmö, har kommunledningen givit kulturskolan i uppdrag att nå fler elever i sk utsatta bostadsområden. Malmö kulturskola har, liksom de flesta i landet, av tradition flest elever i bostadsområden där medelinkomst och utbildningsnivå är hög. Detta har bla visats i en vetenskaplig uppsats av Ylva Trulsson Hofvander från Malmö musikhögskola.

På nationell nivå har väldigt lite gjorts. Musikhögskolan I Göteborg har utbildat pedagoger med annan musikbakgrund än den västeuropeiska. Det ledde i sin tur till ett lokalt projekt i Lärjedalen i Göteborg med en musikskola med internationell inriktning.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att detta ofta är en stor fråga på det lokala planet, men att det helt saknas en nationell strategi. Nationell statistik saknas.

Eftersom den svenska musik- och kulturskolan saknar nationella styrdokument finns sådana inte heller på detta område.

Rekrytering

- Med vilka medel rekryterar vi; besök i skolor, foldrar, föräldramöten, möten ”mitt i byn”, media, reklam etc etc
- Vad gör vi i vilka åldrar? Förskoleåldern, 7-10, 10-15, 15-20 år?
- Hur arbetar vi med de grupper vi kan ha svårt att nå?
Kulturskolan MÅSTE marknadsföra sig till alla grupper så att ingen tror att de inte får vara med.

Vi kan inte erbjuda alla världens instrument, av resursskäl, men vi kan fungera som lotsar mot det mål elever kanske söker, ge dem en grund och öppna dörrar för dem mot vidare äventyr.
Vi kan ge dem en grundkunskap att bygga på, i form av t.ex. rytmik, kör, dans, bild...
Kulturel mangfoldighed handler ikke nødvendigvis om integration. Det er vigtigt at vi ikke blander begreberne sammen.

Det kan fremmende for den kulturelle mangfoldighed at skabe særligt tilpassede tilbud til visse elevgrupper.

I Aarhus findes der for eksempel et særligt tilrettelag konservtorieforberedende kursus for unge musikere med ikke-dansk baggrund.
Et af de særlige vilkår ved dette kursus er, at man kan blive optaget uden noget særligt teoretisk kendskab OG uanset hvilken genre, man spiller. Derudover er der gjort en særlig indsats for at opsøge og informere målgruppen om at konservatoriet også kan være en fremtidsmulighed for dem.

Vi tycker inte att meningen är bra formulerad. Det är viktigt att tydliggöra att man gärna kan ha ett särskilt anpassat utbud för olika grupper, MEN de måste vara öppna för alla, oavsett om man hör till den kulturen eller inte. Vi tycker alltså att det kan vara integrerande att synliggöra olika kulturer i kulturskolans utbud.

Vår kulturskola är redan en anpassad verksamhet för de som "passar in" och det råkar vara många.
Men de elever vi inte når måste vi anpassa verksamheten för, för att vi ska "passa in/intergreras" i deras kultur/verklighet.

Hinder för utveckling av kulturell mångfald

Brist på kompetens och erfarenhet är det största hindret för utveckling. Det finns också många andra som rekrytering, bra lokaler, avgifter. Viktogt att det också avsätts tid och resurser för lärare att samverka inom detta område för undervisning.

For å sikre kulturelt mangfold i kulturskolen, må man ha tilgang på lærekrefter med ulik kulturell bakgrunn, dette kan ofte være en utfordring i små byer.

Man kan påvirke alt, men det krever engasjement og dedikering. Og mer enn ni til firejobb. Det finnes alltid penger, man må bare få tak i dem.
Det kan være et hinder å ikke ha en dedikert stab og en god, tydelig ledelse.

Vi kan ikke påvirke tiden, vores historik og til dels de politiske beslutninger. Det er vanskeligt at forandre nogle der ikke vil forandring og udvikling. Men man må også vælge sine kampe, så man ikke brænder ud i forsøget på at forandre alt i den retning man gerne vil have det.

Vi er bekymrede for, om elevernes forældre vil være trygge ved, at sende deres børn ind på musikskolen. som det er foregår undervisningen i Sazlærerens private hjem, som ligger i nærområdet og er indrettet på en velkendt måde. Fx. med persiske tæpper ovs.

Ekonomi. Brist på lämpliga lokaler både för undervisning och framträdanden
Tidsramar (föräldrars skjuts av elever, andra fritidsaktiviteter, elever från olika skolor i samma grupp/nivå)
Problem med att få komma in i den ordinarie skolan, både tids- och lokalmässigt.
Generellt svårt att samordna tid för samarbete med kolleger,
För stora grupper där man inte hinner se och hjälpa alla elever efter behov
Tid för lärares egen reflektion, individuellt och i grupp (OBS - inte lika med planerings- och arbetsmöten)

Undervisningsformer

Vi skall skapa kulturell mångfald genom obligatorisk undervisning i pedagogiska institutioner (förskola och skola) i tidig ålder och på fritiden, ev mot avgift, i lite högre åldrar. Både och. Vi skall erbjuda alla elever det utbud som finns och vi skall skapa anpassat utbud i ex invandrade kulturyttringar. Dock krävs hög kompetens när vi skapar nytt.

Om man ändå ska ha något som passar in i någon särskild färg kom vi att tänka på en aktivitet/konserttillfälle för de "rosa" eleverna. Det kan vara att ha en karaoke/öppen scen-kväll, tex på fredagar. De som kommer dit får uppträda om de får lust med den låt de får lust till.
För att motivera de "isblå" eleverna skulle vi kunna bli bättre på att utnyttja de tävlingstillfällen som finns, tex MusikDirekt, talangtävlingar mm.
Rosa: Projektanställningar ("i höst jobbar artisten X hos oss - kom och träna med den!), workshops, festivaler, "nedslag" i skolor med olika serier.
Isbå: Timpott för att kunna ge individuell coaching
Röd: Olika grupper med olika profiler
Mörkblå: Orkesterverksamhet, bildutställningar för alla, drama, dans... Alla ska vara med och framträda!
Vi forestiller os at man kan vende musikskolen på hovedet, sådan at bärnene tilmelder sig sammenspilshold og defra bliver henvist til individuel undervisning.
Rød: opprettelse av grupper hvor de konsentrerer seg om begrensede sjangre.
Rosa: oppfordre til å lage egne individuelle utstillinger,forestillinger, solokonserter (entreprenørskap)
Isblå: individuell coaching, f.eks individuelle stemme/sangtimer innenfor teater, veiledning av eksterne kunstnere
PINK/ISBLÅ: Soloundervisning i specielle instrumenter - fx. Saz. I Aarhus findes der en privat lærer, som underviser mange interesserede SAZ elever PRIVAT. Hvorfor udbydes dette fag ikke i kulturskolen på trods af at der er et elevgrundlag. Vi er klar over, at der ikke er en egentlig efterspørgsel på dette, men måske kunne det være frugtbart, hvis musikskolen udnyttede denne mulighed for at "lokke" nogle elever til, som kunne være med til at skabe en mere kulturelt mangfoldig repræsentation af børn og unge.
Dette kunne måske åbne for kulturmøder - muligheder for større forståelse, respekt og bedre integration som sidegevinst.

PINK: Flere mødesteder a la "Grobund" i Aarhus, som er et øvelokalefællesskab og band-akademi for unge, der gerne vi spille sammen. Her er musikskolens rolle at være konsulenter og "band doktorer" og vejledere for de unge både i forhold til musik, perfomance og organisering - fx. festivaller, koncerter og fordeling af øvetid. Sådanne tildbud er med til at gøre kulturskolen mere kulturelt mangfoldig, da de har et helt andet kulturelt udgangspunkt end fx. den traditionelle soloundervisning som eller fylder meget i musikskolen.

PINK: "MGP-hold", hvor børnene får en ramme og en konsulent agtig lærer og kan komme og skabe musik udfra deres egne idéer og smag. Her det børnenes lyst til at skabe deres eget udtryk, der er det styrende, men musikskolen kan tilbyde en velkvalificeret voksen fascilitator, der kan støtte barnet i at virkeliggøre ideerne i færdige produkter.
Rosa: Elevafton med kör och sångsolo
Isblå: Adventskonsert med soloinslag med hög kvalitet
Röd: Vårat vardagliga arbete
Blå: Orkester kör och ensembleverksamhet
inger.dahlins bild

Vi tror inte på undervisingsformer inom bara en färg, utan i framtiden släpper vi in olika färger i olika fält

Det udsagn er vi uenige i, da vi mener, at unge med "anden kulturel baggrund" sættes i bås og tages alvorligt, hvis de eksempelvis skal deltage i gruppe-projekter, "bare fordi" de ha en anden kulturel baggrund.

Et tænkt eksempel: En ung mand fra Tyrkiet ønsker undervisning i Saz og kulturskolen har faktisk mulighed for at tilbyde en kavalificeret lærer. At der overhovedet kan forgå denne undervisning i kulturskolen er et udtryk for kulturel mangfoldighed, men hvor SKAL denne elev i modsætning til eksempelvis guitareleverne tvinges til at deltage i gruppeprojekter. Det er diskriminerende.

Lärarutbildningen

Vad krävs för typ av kompetens hos nyexaminerade lärare? Skall alla lärare ha samma kompetens? Någon form av minimi – och maximinivå som ingår i lärarexamen?

På frågan om vilken kompetens/utbildnings som krävs finns två olika synsätt; kompetens räcker eller att även formell utbildning krävs.
En grupp: Det kan vara svårt att få utbildad personal till nya ämnen,så om det inte går är viktigaste att läraren har goda pedagogiska egenskaper och att de personliga egenskaperna är de rätta för uppdraget.
En annan grupp: Det är viktigt att man har både ämnesexamen och pedagogisk utbildning, men det är å andra sidan inte en försäkring att man därför blir en bra pedagog. Om man saknar den utbildningen borde kulturskolorna kunna hjälpa till så att den anställde får en riktig examen.

Det er viktig at mangfoldet i samfunnet vårt også reflekteres i lærernegruppen/de ansatte ved kulturskolen, positive rollemodeller.

Målsättningar inför framtiden

Frågan om invandring och integration ær komplex och har inte ETT sjælklart svar. Hær behøvs fingertoppskænsla och stor respekt. Barn och unga bør vælkomnas in i den svenska kulturskolan på ett naturligt sætt, och inte føsas fram och exponeras enbart pga av deras etniska hærkomst, den goda viljan kan få motsatt effekt trots vælvilja och goda ambitioner. Verksamheten bør vara i fokus.

Delaktighet över olika kulturgränser är viktigt, integration bör ses som interkulturell dialog.
Osynliga murar bör synliggöras och dörrar i dem öppnas. Man kan t.ex. dela glädjen i olika högtider med varann men för det krävs att man fått ta del av kunskap om den andra kulturen.

För att kunna påverka kollegor att tex jobba mer med kulturell mångfald, måste vi få tid till inspiration, tex föreläsare, samtal mm. Det är inte en förändring som görs på en fikarast.

Vi kan påvirke vores fremtid. Udvikle vores undervisningsmetoder og indbyrdes relationer mellem kolleger ved sparring og udviklingsarbejde på tværs

Låta föräldrar träna ihop med barnen under de första lektionerna.
Eleverna kan uppmanas att spela in moment under lektionen på video på sin mobil.
Använda media som Youtube, Dropbox, Facebook etc. som uppbackning och kommunikationsmedel.
Göra bättre PR för kulturskolan på ett flertal sätt (festivaler, egna fina lokaler typ N3, samarbete med aktiva artister, uppsökande verksamhet i skolorna etc.)

En stark ledning, som lyssnar på vad lärarna vill, och kan framföra det till politikerna.
Mera forskning på kulturens påverkan på individen och samhället

Publicerad av Ulrika Jörgensdotter i kategorin Kulturell mångfald

2010-10-31 19:04