Förslaget på ny lärarutbildning hotar hela musik- och kulturskoleverksamheten!
Riksdagen måste kompletterar den nu lagda propositionen med ett beslut att högskolor/universitet även skall kunna utbilda s.k. ettämneslärare för musik- och kulturskolan. Annars riskerar hela musik- och kulturskoleverksamheten att utarmas.
Fram till 2001 fanns en särskild musiklärarexamen med inriktning mot ungdomsskolan och kommunal musikskola/kulturskola. 2001 års lärarutbildningsreform innebar att musiklärarexamen, liksom många andra examina, avskaffades. Vid utarbetandet av reformen beaktades dock inte inriktningen musik- och kulturskola, varför den nya lärarutbildningen inte kom att utformas för vår verksamhet. Möjligheten till lokal anpassning av lärarutbildningen medförde dock att utbildning med inriktning mot musik- och kulturskola i stort sett kunde genomföras som tidigare – trots att högskolorna/universiteten saknade uppdrag att göra detta.
Det förslag till ny lärarutbildning som presenterades förra året, En hållbar lärarutbildning, föreslog att en utbildning av lärare för musik- och kulturskolan skulle återinföras. I den nu lagda propositionen är förslaget borttaget och det saknas kommentar varför utredningens förslag tagits bort. Nu presenterats istället ett förslag som innebär att det inte längre kommer vara möjligt att utfärda någon form av lärarexamen med inriktning mot musik- eller kulturskola. Regeringen framhåller att det inte bör utbildas ettämneslärare i estetiska ämnen. Detta utesluter möjligheten till utbildning av musik-, bild- dans- och teaterlärare med tillräckligt djup för att kunna undervisa inom kulturskolan.
Denna fråga berör en yrkesgrupp på 5 - 7 000 kommunalt anställda lärare inom musik- och kulturskolan. En stor och viktig yrkesgrupp som varje vecka undervisar 400 000 barn och ungdomar. Musik- och kulturskolorna behöver lärare med tillräcklig djup utbildning i det konstnärliga hantverket för att kunna förbereda elever till högskolestudier. Vi behöver också lärare med tillräcklig pedagogisk utbildning för att kunna arbeta med allt från små barn till vuxna. Vi behöver ettämneslärare.
Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag kommer det inte längre att finnas någon examen för lärare med inriktning mot kulturskola. Detta hotar först och främst hela verksamheten men omöjliggör också på sikt det goda samarbete som idag finns mellan ungdomskolan och kulturskolan. Många lärare arbetar idag inom båda verksamheterna.
Riksdagen måste nu kompletterar den lagda propositionen med ett beslut att högskolor/universitet även fortsättningsvis skall kunna utbilda s.k. ettämneslärare för musik- och kulturskolan.
Pressmeddelande från SMoK 100308
6 kommentarer
Det behövs fler lärartjänster på kulturskolorna när det gäller de instrument som det finns efterfrågan på. Visst stämmer det att det står tusentals barn och ungdomar i kö till musik- och kulturskolorna, men detta gäller oftast vissa ämnen/instrument. Låt inte barnen köa åratal utan släpp in dem till den meningsfulla fritidsverksamhet som musik- och kulturskolorna erbjuder!
Kära kollegor!
Jag håller med i ALLT vad som skrivs emot det helkorkade lärarutbildningsförslaget som föreligger, eller som vi tror även gäller för oss instrumentalpedagoger. Kom dock ihåg att "nedmonteringen" redan har skett i och med avskaffandet av I/E-utbildningen för några år sedan.
MEN, till en del kollegor vill jag rikta ett varningens ord: Varför skall ni alltid jämföra er med KIRURGER när ni skall tala för er sak. I Smockans ledarsida var det dags igen: För att försvara sin yrkeskårs existens hårddrar Hans Skoglund del hela genom att jämföra en outbildad, men verksam instrumentallärare, med en kirurg som gått en 3 veckor lång översiktskurs. (Litet extra motsägelsefull blir ju jämförelsen dessutom när han lovprisar sin barndoms OUTBILDADE klarinettlärare....i en ledare om vikten av gedigen lärarutbildning!)
Men, som sagt, måste vi alltid jämföra vår situation med kirurgens för att få sagt vad vi vill ha fram? Kirurgen har, och det är jag den förste att erkänna, ett yrke som kräver BRA MYCKET MER av ämneskompetens och djupa studier för att kunna utövas än vi.
Förresten, tänk på alla pianister som vägrar spela piano på fester med ursäkten "Jag är inte här för att jobba, tänk om ni skulle be en kirurg operera på festen också". Det tragiska är ofta att han (nästan alltid en han) tycker att situationerna verkligen ÄR jämförbar.
Jag undervisar i musik, jag ÄLSKAR att göra det. För att kunna göra det krävs en gedigen, ytterst specialicerad utbildning. Våra elevers hörbara resultat är argument nog för vår yrkeskårs fortsatta existens. Vi behöver inga forskningsresultat som visar att elever, som fått instrumentalutbildning, blir bättre i matte som huvudargument. Musik för musikens egen skull, för de estetiska och sociala värden som den står för, utan att behöva jämföra sig med något annat, det är (eller borde vara) argument nog.
Vi behöver, som sagt var, inte heller jämföra oss med kirurger för att argumentera för vår specialistutbildning. Det finns INGEN utanför den kulturella sfären som förstår den jämförelsen. Vi anses löjesväckande och det är precis det vi INTE behöver just nu.
Lektion väntar. Vi hörs!
Jonathan Blake
De är sant att många musiklärare i grundskolan saknar behörighet. Därför är det viktigt att utbilda och vidareutbilda lärare inom denna kompetens. Bra musiklärare (och helst kompanjonlärare) i grundskolan genererar fler elever till kulturskolan.
Men det är inte bara tråkigt att en 180p högskoleutbildad instrumentallärare (och här tänker jag främst på lärare inom smala ämnen som t ex blåsinstrument) inte får jobb. Det är faktiskt mycket tragiskt. I den finaste av världar skulle en större del av kön till kulturskolan bestå av barn och ungdomar som vill spela de mindre populära instrumenten.
Jo, mycket riktigt, jag är en träblåslärare som hoppas på en revival för "mina" instrument.
Men vad kommer att hända med musikskolan? Min första misstanke är att man vill montera ner musikskolans verksamhet? Varför vill man annars ta bort den utbildningen? Det är sant att det är ont om jobb - men det beror på att det första kommunerna sparar in på i kristider är kulturen. På musikskolan där på den ort där jag bor går två lärare i pension till våren, och de har inte råd att anställa nya lärare. Det betyder att de elever som har de mycket kompetenta och kvalificerade lärarna kommer att stå utan lärare och en del kommer även att få tvingas sluta och ställa sig i den långa väntekön igen....
Jag håkller med Håkan Sandh om att det behövs anställas fler lärare på kulturskolan!!!!!
Det behövs fler lärartjänster på kulturskolorna. Tusentals barn står i kö för att börja spela, dansa, måla, filma eller spela teater. Samtidgt som du kan ha rätt i att det kan vara ont om lediga tjänster på kulturskolan så är musiklärare den yrkesgrupp inom den vanliga skolan där det finns flest obehöriga lärare. Fler än hälften av dom som arbetar med musik i skolan har ingen utbildning i ämnet. Danslärare är det mycket svårt att få tag på för kulturskolorna. Behöriga dramalärare finns knappast fast ämnet finns inom gymnasieskolan. Bildlärare med inriktning mot yngre barn är sällsynta. Visst är det tråkigt om en utbildad sk IE-lärare inte får ett jobb, men bristen på pedagoger inom det estetiska området är ett så stort samhällsproblem att det kräver långsiktiga lösningar. Att sluta utbilda lärare gör bara situationen ännu värre.
Håkan Sandh
Finns det verkligen ett behov av kulturskolelärare med specialkunskaper. En snabb koll platsbanken visar att det finns noll tjänster att söka. Lura inte musikintresserade att utbilda sig till ie-lärare eller motsvarande, när det inte finns några jobb! Otaliga är de som utbildat sig 4 - 6 år på högskolor och som nu arbetar med annan verksamhet.
Kommentera