Ledare i KulturSmockan nr 1 2010: Musik- och kulturskolorna – en unik tillgång att slå vakt om!

Per Sjöberg, ordförande i SMoK

De Svenska Musik- och kulturskolorna möter denna vecka liksom alla andra veckor cirka 360 000 barn och ungdomar- de flesta dessutom flera gånger i veckan!

Ungefär hälften av dessa 360 000 deltar i musik- eller kulturskolans frivilliga verksamheter. De andra möter musik- eller kulturskolans lärare i samverkan mellan andra skolformer och musik- eller kulturskolan. ”Kulturandet” är enligt forskarna Mats Trondman och Anna Lund något som barn och ungdomar ägnar sig åt i minst
lika hög grad som dom idrottar. Att idrotta och att kultura är en härlig kombination som vi önskar att alla barn och ungdomar fick möjlighet att utöva oavsett familjernas ekonomi, bostadsort, sociala vanor etc. Vi vet alla att samhällets unga medborgare behöver utveckla både sin kropp och sin själ. Att kombinera idrott och
kulturutövande ger en allsidig utveckling som ger förutsättningar för ett långt och gott liv. Idrottsrörelsen har genom statliga, kommunala och ideella insatser en, vill vi påstå, mer stabil plattform att stå på i jämförelse med kulturutövandet. Staten har genom olika insatser, som till exempel ”idrottslyftet”, möjliggjort för idrottsrörelsen
att föra ut sitt budskap till barn och ungdomar. För de unga som också vill utvecklas genom kulturutövandet finns i dessa ekonomiskt pressade tider en uppenbar risk att de blir lämnade i sticket. I allt för många kommuner sker
i budget 2010 och 2011 neddragningar på bidragen till den egna kultur- och utbildningsverksamheten - inte minst på
musik- och kulturskolorna. Flera goda exempel finns där kommunpolitikerna istället fredar eller till och med utökar musik- och kulturskolorna - Luleå är ett sådant exempel. Men alltför många kommuner
skär ner på en redan blygsam budget. Cirka 0,4% av kommunernas driftbudget används idag för att driva musik- och
kulturskolorna. En extremt blygsam satsning med tanke på den kunskap som finns idag vad gäller kulturens betydelse för både individen och samhället.

Argument för att stärka framförallt kulturverksamhet med och för unga:
- Sveriges möjlighet att konkurrera med de starka asiatiska ekonomierna är enligt forskarna hur vi i Sverige kan bli först med att utveckla innovativa och kreativa lösningar på de utmaningar framtiden medför.
- Kultur bidrar till att människor blir friskare.
- Anne Bamford, professor vid Wimbledon University i London, har i sin forskning påvisat det klara sambandet mellan en god kulturverksamhet i skolan och skolans måluppfyllelse.
- Den kommun som vill attrahera nya kommuninvånare och nya företag måste erbjuda något som inte grannkommunen kan erbjuda. En utvecklad fritidsverksamhet och en utvecklad kulturverksamhet är ofta vad som gör skillnad! Trots dessa ovanstående exempel på kulturens betydelse för individen och för samhället ser vi nu neddragningar i kommunernas kultur- och utbildningsbudgetar - musik- och kulturskolan drabbas genomsnittligt år 2010 med ca 4,5% budgetminskning i relation till 2009. Tre kommuner har beslutat att helt lägga ner sina musik- eller kulturskolor. Med 4,5% minskning av musik- och kulturskolornas budgetar, motsvarande 71 miljoner kronor, riskeras ca 15000 elevplatser försvinna. Därmed blir de redan långa väntelistorna till musik- och kulturskolorna ännu längre.

Med detta brev vill Sveriges musik- och kulturskoleråd fästa Din uppmärksamhet som politiker på betydelsen av
musik- och kulturskolan i Din kommun. De ekonomiskt besvärliga tiderna för med sig stora utmaningar för våra kommuner. Men inget tyder på annat än att även denna kris kommer att vända till bättre ekonomiska förutsättningar.

Musik- och kulturskolornas verksamheter är en investering för framtiden likväl som det är en investering för Din kommun och på barn och ungdomar! Sveriges musik- och kulturskoleråd står gärna till tjänst för att ge en mer detaljerad nationell och internationell bild av musik- och kulturskoleverksamheten och dess möjligheter!

Per Sjöberg,
ordförande SMoK