40- timmars semestertjänst – något för Kulturskolorna? - artikel i KulturSmockan nr 6 - 2009

I Åre kommun införde man Kulturskola 1996. Vid det tillfället lades alla tjänster inom kulturskolan över på 40-timmars semestertjänster, tidigare hade kommunen en musikskola och där gällde läraravtal. 2005-2006 pågick en process och ett antal förhandlingar för att överföra samtliga verksamheter inom Kultur och fritid så som biblioteken, fritidsgårdarna och kulturskola till årsarbetstidsavtal. Det krävdes en mer flexibel schemaläggning bl.a. för att turistsäsongen gör belastningen ojämn över året. Förhandlingarna för kulturskolans lärare kärvade så nu är de ensamma kvar på det gamla semestertjänstavtalet. Då var debatten infekterad, berättar kultur- och fritidschefen Berit Lindh, men nu förs inga diskussioner kring detta avtal längre. Idag har vi en positiv och öppen stämning kring arbetstidsfrågan.

– Fördelarna med 40-timmars-tjänster är att vi har full insyn i hela arbetstiden. Förtroendearbetstiden är borta. Det är bra åt båda hållen, både om någon inte riktigt fyller sin tid eller när någon nästan håller på att jobba ihjäl sig. Nu tittar vi på en sådan situation när den uppstår! Flexibiliteten är dock stor, vi kan tillsammans bestämma hur långa avstämningsperioderna ska vara - dock max 16 veckor.

I Hofors har sedan några år planer funnits för något som kallas Entré Ungdom. Ritva Snellman är chef för kulturskolan och en drivande kraft för Entré Ungdom.
– Förslaget utarbetades efter en enkät vi gjorde bland ungdomar i Hofors. Vilken kulturverksamhet ville de ha? I samband med det kunde vi också göra en omstart av kulturskolan. Entré Ungdom innebär kortfattat en kulturskola som är mer öppen för spontana besök och håller öppet alla veckodagar, även lördag och söndag. För att klara den övergången bestämde vi för drygt ett år sedan att pröva semesteravtal under ett år. Efter det året gick luften ur projekt Entré Ungdom och personalen på kulturskolan var delad i frågan om att fortsätta på semesteravtal eller gå tillbaka till läraravtal. Jag sa att jag absolut inte ville ha två avtal så då fick lärarna själva välja och det blir en röst övervikt mot att gå tillbaka till läraravtalet. Nu har åter frågan om Entré Ungdom aktualiserats så kanske blir det genomfört och då inför vi med stor sannolikhet semestertjänster igen.

Hur resonerade lärarna kring avtalet? Finns det någon utvärdering?

– Vi gjorde en utvärdering och den visar på både för- och nackdelar. Fördelar som lärarna lyfter fram är att det varit skönt med färre arbetstimmar per vecka, att det blivit lättare att släppa jobbet när man kommer hem, och att det blivit lättare att samverka. Nackdelarna har varit att det varit få pausar (lov) mellan alla möten med elever och att en viss möjlighet till impulsivitet försvinner med förtroendearbetstiden. För skolan är det också billigare med läraravtalet eftersom semestertjänst innebär högre OB-ersättning och att kraven på arbetsplatser åt alla lärare blir större. Någon menade innan försöket att de ändå skulle bli ”störda” av elever på sin fritid, men vi införde telefontider för eleverna och det fungerade utmärkt. Det respekterades av eleverna. Så som lärarna upplevde det var väl för- och nackdelar ungefär lika stora.

I Norrköping diskuteras frågan i skolans samverkansråd. Hasse Eriksson, chef för Kulturskolan redogör för några av argumenten:
– Vi är ingen skola utan en fritidsverksamhet. Idag är vi ofta lediga när ungdomarna är lediga och det är bakvänt. Det är heller inte bra att ha lärare som arbetar 45-50 timmat i veckan hela tiden. Alla blir för trötta. Nu strävar vi efter att vi skall kunna komma överens om att vanliga semestertjänster är bäst för alla parter. Hur scheman mm skall se ut har vi inte diskuterat ännu. Införandet kommer att ta tid. Och får ta tid. Jag tror väldigt mycket bygger på tradition i denna fråga. Inte argument. Lätt att se nackdelar. När alla får se att det också finns många fördelar, som möjlighet att förlägga semester mer fritt, tror jag att alla anställda kommer att en större samsyn på frågan.

I Borgholms kommun på Öland är Per-Olof Rylander rektor med undervisning i tjänsten. Han arbetar, som de flesta chefer, på vanlig semestertjänst. Det gör sedan ett år också hans fru som är lärare på skolan.
– Fördelarna med det var framförallt två. Dels att hon kunde vara på skolan och ”göra sina timmar” och sedan vara ledig när hon kommer hem. Den andra anledningen var möjligheten till mer flexibel semester. Möjlighet till övertid var en annan positiv del, men den har inte varit aktuell ännu. Erbjudandet står öppet för alla men än har det inte smittat av sig. Annars är nog kommunen positiv till att fler ansöker om 40-timmarstjänst.

I Helsingborg fanns till för ett år sedan en kommunal musikskola i det stora kulturhuset Dunkers. Fem olika verksamheter i huset slogs då samman till en. Lärarna i musik hade traditionellt läraravtal, övriga i huset, inkl bild- och dramalärare hade vanliga semestertjänster. Två nya avdelningar bildades, en för Museum och Konst, och en för Scen och konstnärligt utförande. På den senare blev Marianne Westholm chef. Kulturskolan, ett namn som de i och för sig inte använder, fick namnet Dunkers Unga. Marianne framhåller att sammanslagningen och behovet av att alla arbetade under samma avtal var det viktigaste argumentet för att införa semestertjänster också för alla musiklärare.
– Det är alltför komplicerat att ha två avtal. Vi har totalt 130 anställda och knappt 40 av dom var musiklärare. Övriga arbetade redan på vanliga 40-timmarstjänster. Det var aldrig aktuellt att övriga pedagoger skulle få läraravtal. Vi fick också ett tydligt politiskt uppdrag att öka samverkan inom huset, att se till att ha verksamhet även alla dagar, nå nya målgrupper och göra Dunkers till helsingborgarnas vardagsrum. Det fanns sedan länge verksamhet på Dunkers på exempelvis höstloven, men då utan musik, eftersom alla musiklärare var lediga. Det var inget bra upplägg. Att få möjlighet att förlägga arbetstid på barnens skollov var argument nummer två. Det tredje argumentet är att arbetsgivaren nu kan ha insyn i all arbetstid och fördela arbetet då verksamheten har fler uppdrag än undervisning som skall uppfyllas.

Hur har det gått? Finns det inkörningsproblem?

– Ja, visst finns det inkörningsproblem. Vi bestämde att ha 6-veckorsperioder som reglering. Alla gör sitt schema för kommande 6 veckor och då skall det under den perioden inte uppstå övertid. Jobbar någon mycket en vecka skall det kvittas mot färre timmar en annan vecka under perioden. En del lärare tycker att perioderna är för korta.
Vissa skulle önska 16-veckorsperioder för att kunna arbeta intensivt och sedan kompensera detta under jul och andra lugnare perioder. Men då är vi tillbaka på terminsplanering igen med risk för att det inte finns någon pedagogtid kvar till att utföra aktiviteter under skolloven om det inte sker på övertid och det finns det inte resurser till. Det är heller inte förenligt med avtalet som tydligt säger att övertid och planerad verksamhet är helt oförenliga begrepp.

Finns det motstånd hos musiklärare mot det nya avtalet?

– Det finns både de som ser fördelar med det nya avtalet och de som är kritiska. De fördelar jag fått höra om är att man nu kan ta semester vid andra tidpunkter än skolloven, samt att man känner att man verkligen är ledig när man kommer hem då det blivit en tydligare gräns mellan arbete och fritid när man inte längre jobbar hemifrån. Att alla fått en egen mobiltelefon i arbetet har också underlättat detta då ingen nu behöver lämna ut sitt privata nummer utan kan stänga av jobbmobilen när man går hem. De kritiska synpunkterna som framförts är tre till antalet. Den första handlar om att några anser att det finns mindre utrymme för spontanarbete, dvs få tillgodoräkna sig arbetstid ifall man till exempel får inspiration att tänka ut en kreativ idé eller sätta sig och öva på sitt instrument en lördag. Vidare finns det synpunkter som mer handlar om den privata situationen där speciellt småbarnsföräldrarna påtalat att man föredrar att kunna vara ledig under loven. Några har också uttalat att man tyckte det var både mer praktiskt och flexibelt att kunna arbeta hemifrån en stor del av tiden istället för att som nu ha all tid förlagd på arbetsplatsen.

Men återgång till olika avtal för anställda på Dunkers Unga blir det inte?

– Nej.

Till sist några funderingar. Kan man se några gemensamma nämnare och argument i enkäten och dessa exempel?
– Området är starkt traditionsbundet. Och minerat. Ett förändrat avtal kan uppfattas som misstroendeförklaring mot lärare trots att de då får samma avtal som i stort sett alla andra yrkesgrupper.
– Läraravtalet med förtroendearbetstid är en hopplös konstruktion – anser många chefer.
– Läraravtalet passar inte kulturskoleverksamhet som har fokus på elevens fria tid.
– De flesta chefer som har infört semesteravtal är vana vid det från andra arbetsplatser, dvs de har inte internrekryterats inom musik- och kulturskolevärlden utan har i högre grad ett ”helikopterperspektiv” .

KulturSmockan mailade ut en minienkät till 11 slumpmässigt utvalda musik- och kulturskolor. 8 svarade.

Fråga 1. Har ni på din skola någon anställd lärare med 40-timmars/
semestertjänst?
En skola hade en lärare. Det förväntade svaret besannades; det är ovanligt med 40-timmars/semestertjänst inom musik- och kulturskolan.

Fråga 2. Har ni på din skola diskuterat införande av 40-timmars/
semestertjänst för lärare?
Två svarar ”nej”.
Sex svarar ”ja”.
Några kommentarer:
– Jag har nämnt för lärarna att jag räknar med att 40 tim/v och semestertjänst kommer vad det lider.
– Ja, i synnerhet var frågan aktuell för några år sedan.
Många menar att det vore bra för oss om vi fick reglerad tid så man tydligare
såg ett slut på arbetet
– Frågan har diskuterats ibland men en majoritet är mycket nöjda med
nuvarande flexibla hantering av de 1767 timmarna.

Fråga 3. Vad har du (chefen för musik- och kulturskolan) för personlig åsikt om sådana tjänster? Vilka för- respektive nackdelar ser du?
– Jag anser att läraravtalet är komplext och skapar förvirring. Förtroendetiden är ofta en känslig fråga vilket skapar otydlighet för oss alla.
– Aldrig tänkt tanken.
– Fördelar att man som chef kan planera för hela arbetstiden. Fördelen är att vi som håller på med en fritidsverksamhet kan planera verksamhet när barnen är lediga, dvs på loven. Det är en brist idag att inte kunna erbjuda lovverksamhet pga av all personal då är ledig. Nackdelar med semestertjänst är att man inte kan komprimera arbetstiden under terminerna, om man vill arbeta så. En annan nackdel är att lärarna inte skulle få lov, vilket skulle uppfattas som en stor nackdel för lärarna som uppskattar lov/ledigheten väldigt mycket och ser det som ett stort plus.

– Jag tror att fördelen skulle vara att man minskar risken för att någon arbeta för mycket.
– Fördelar: Arbetsgivaren förfogar över hela arbetstiden. Nackdelar: Risk för ett stelare system, svårare att redovisa, mer byråkrati bl a när det gäller tid för spontana kontakter föräldrar/elever etc.
– Förordar 40-timmarsvecka då det blir tydligare hur arbetstiden används. Skulle man arbeta övertid kan denna tid tas ut på skollov. Läraravtalet fungerar dåligt för Kulturskolans lärare, i alla fall på min skola. Jag vill ha bort det luddiga med förtroendetiden och i stället reglera planeringstid i resp. lärares schema.
– Har inga personliga åsikter i frågan.
– Jag ser inga stora nackdelar med nuvarande system eftersom allt är så olika för olika kategorier lärare och människotyper. Det vore intressant att höra hur det fungerar på en musik/kulturskola som har genomfört 40 timmarsveckan.

Text: Håkan Sandh